Finns det något skönare ljud än vad vatten kan frambringa? Vågskvalp, brusande bäckar, vattenfall, porlande, kluckande, strilande konserter. Ljud i alla tonarter, ridåer av klusterackord… …och så bor vi på ett berg utan ens den minsta lilla bäck i närheten. Längtan till en spegelyta och ljudet av vatten fick oss tillslut att skapa dammen.

Berghällen intill gamla stallet var tidigare övervuxen med buskar och mindre träd men när vi började röja för det som senare skulle bli Fruktgården passade vi på att skala av det lilla berget och idéen var född.

I slutet av oktober -13 började formarbetet, först med ”bunkern” som med sin råa struktur skulle bryta av i det romantiskt gröna och sköna.

Någon vecka in i november var arbetet slutfört och vintern var i antågande

Under 2014 gick mycket möda åt till att täta dammen då hela berghällen var full av sprickor. En list framför muren grävdes fram och några olika gräsarter hittade en bra plats att försköna.

Allting har sin tid och när det äntligen blev sommar -15 så blev det dags att koppla på pumpen och filter samt ta ett dopp eller två. Fortfarande läckte den lite grann, vi hittade en liten spricka som gjorde att det plötsligt stod vatten i Nya Norge bakom berget. Tömma, täta och fylla igen.

Längst in i hörnet skapades en ny liten vrå.

Bunkern inbjöd till något mera så en god vän men tillslut även jag, gick loss med sprayburkar i ett försök att skapa lite urbanart vilket kanske inte riktigt blev så bra!? Putsen släppte taget av någon anledning och nya möjligheter uppstod.

Anna Niklasson, vän till en vän, hade vägarna förbi och målade minnen från förr utifrån olika foton. Både Karin och jag är uppvuxna i höghus, hon i Gävle och jag i Trollhättan. Vi tillhör första kullen höghusbarn på gott och ont. Mannen på målningen är min morfar, Albert i Blackster, som någon gång på 70-talet hjälpte en ryggskadad granne att så på en åker i närheten. Traktor var det inte tal om, morfar använde häst. Jag bodde på den tiden i Dalarna men råkade vara i Blackstorp just då med min kamera. En epok försvinner in i ljuset.